Anything is possible

"I know you're out there. I can feel you now.
I know that you're afraid. You're afraid of us.
You're afraid of change. I don't know the future.
I didn't come here to tell you how this is going to end.
I came here, to tell you how it's going to begin."

fredag 26 februari 2010

Taklagsfest??

Taket på Systemair rasade in igår. "-Det borde inte hända här", sa Ingemar. Jag undrar... borde det de på Systemair?? Nä fuskbygge säger jag. Alla miffon som gick en treårig linje med en hammare i näven borde få gå ut gratis och bygga om vartenda tak som rasat in i Svea Rike denna vinter. På eftermiddagen satt vi och tryckte lite i fikarummet, taket höll på att rasa in. Det borde det inte gjort. Och det gjorde inte det heller. Så jag fick jobba övertid idag. Tvi fan! Men nu är det slut på Pappskallefabriken.

Nu blir det att klota på Atlas i framtiden. Vad roligt det ska bli att få skicka in Marc i plastmaskinen och göra en kåldolme av honom igen. Tacka vet jag nattskift gott folk.. Men innan jag gick hem var jag tvungen att göra nr 2. Alla hade gått hem så ingen skadades under inspelningen. Hade mp3-spelaren i fickan. Och sladden blev så pass kort när jag drog ner byxorna att jag fick sitta med huvudet mellan benen för att kunna lyssna. Det var inte lika roligt som det låter. Tänk om dörren hade öppnats.. då hade det sett ut som att jag satt och sket och sög av mig själv. Jag hade skyllt på att jag är närsynt och behövde se vart jag torkade mig.

Börjar sakna kusin vitamin som skakar gallerbur i Stockholm. Saknar våra galna äventyr och våra matdejter.
Jag bär facklan kompis, den är tung och jag är hungrig. Jag reser ensam på mina äventyr. En värld bara för mig. Där allting är möjligt. Till och med det omöjliga. "Sommarnatt, sommarnatt, vi jagade lyckan vi sprang ifatt den..."

Hade fått ett argt sms av en kompis när jag vaknade imorse. En kompis som har svårt att acceptera att jag jobbar och tar det lugnt numera. "Far åt h" stod det, med fyra punkter. Nåväl sagt och gjort, ner och skotta fram bilen och sen full kareta iväg. Väl framme vid fikabordet svarade jag; "Framme." Inget svar. That closes the deal, right?

"Jag är inte den jag borde va
Inte den jag vill va
Men tack och lov inte heller
Den jag en gång var"
Toni Holgersson - Den jag en gång var

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar