Det började osa en så unken stank i fikarutan att Kjells näshår trillade av och långsamt dinglade ned till golvet i spiralformade rörelser. "-Vad fan är det som luktar så jävligt? Nu är det nån jävel som har glömt nåt i kylen igen, jag blir så förbannad!" gastade Kjell på utandningen och fortsatte sedan på inandningen "-Jag skulle fan vilja se hur det ser ut hemma i kylen hos folk!" som om det skulle göra saken bättre. Käktrycket nådde strax åtta bar och vi andra tog skydd bakom dörren i ren panik. Snart imploderar han, trodde vi.
Tidigare på dagen hade vi haft en riktig karlakarl som fixade avloppet i fikarutan så vi misstänkte att det var därifrån det luktade men 15 skiftarbetare kan visserligen ha fel. Peter Engstrand och Hasse Lindborg från inlägget slet fram båda kylskåpen för att se om det var en död mus som låg där bakom och osade. Men det gjorde det inte.
Istället hade en musjävel fastnat på kylen, svultit ihjäl och börjat att ruttna. Det gick knappt att vara i fikarutan så för första gången på ett par veckor satt vi utomhus, hela skiftlaget samlat, och inmundigade vår frukost. Härligt då vissa personer prompt ska sitta ute och äta och vissa i fikarutan. Kjell fick ta sina rallyklipp och sätta sig på måsskitsplatsen och få lite frisk luft för en gångs skull. Man kunde tro att den friska luften skulle göra honom gott men inte då.
Ett foto på ett foto av den avlidne tappre krigaren. RIP kompis! Du hängde med så länge du förmådde att orka.
Men trots att vi gjorde oss av med musen så skulle den unkna stanken i fikarutan fortsätta. Produktionschef Hasse Bacon Karlkvist kallade in ventilationskillarna som undersökte ventilationen efter fler döda möss men hittade inga och man antog att det fanns fler döda möss i fikarutans innertak. I innertaket finns två hål och ur dessa hål stank det död mus så mycket att Astrid Lindgrens döda mus förmodligen var en skänk från ovan. Ventilationskillarna tackade för sig och försvann. Där stod vi kvar i stanken och höll spyan inne. Alla utom Kjell.
"-Jamen vi får ju ingen ny fikaruta för vi kan ju för fan inte sköta den. Det är ju tack vare alla jävlar som ska ha musli och skit uppe på skåpen!" muttrade han och slog armarna i kors. Nej man ska göra som Kjell, packa fjällrävenryggsäcken med en portion frukost varje dag. Helst två skivor polarbröd med en skinkbit. Då slipper vi musproblemet. Kjell har problem med möss så det räcker. "Passar den" och "håller den" är problem han brottas med varje helg på Järnvägspuben kvart i två. Att de sedan ska terrorisera honom på jobbet kan få vilken bägare som helst att rinna över när den nästan alltid är full.
Men det skulle inte bara handla om döda möss. På rasten kom Hasse Karlkvist till mig och gav mig de finaste (läs fulaste) badbyxor en man kan äga. Ett par blåa och ett par gröna y-front. Jag sken upp som en sol, glad i hågen att jag äntligen fått en ny outfit till min sagolika samling simutstyrslar. Jag kunde inte göra annat än att byta om och gå omkring i min nya outfit och stålhättaskorna.
In på kontoret och visade upp mig, poserade för foton som skulle skickas till lagerchefen och sen ut i solen till skiftlaget som blev helt stormförtjusta. Snyggast på DC fick en konkurrent men fick behålla titeln tack vare att Sarah utsåg mig till DCs sexigaste. För att bära detta "sexiga" plagg måste man som jag ha ett obotligt självförtroende men trots det fick jag lov att byta om då Hasse påpekade att det skulle komma besökare klockan 11. Besviken böt jag om men jag log innerst inne då jag visste att jag satte spår som har betydelse för framtiden.
In the summer I get wet. Do you?
Veckan rullade på. Robban sa hejdå till magrutorna och började dra kortet i godisautomaten. Nu var det inte cola light som stod på menyn längre. Chippen mumlade på nere vid hammarpacken och Kjell drevs till vansinne på sedvanligt vis. Allt var sig likt. Snyggast på DC stämplade ut på söndagen för semester och åkte iväg för att göra en plattmatch mot Virsbo. Glenn pep hem på lördagen för att vara bakfull på söndagen och full resten av sin semester. Även Kjell stämplade ut för semester och blir borta hela fyra veckor.
Som vi ska sakna arga farbrorn.... stackars sommarjobbare som missar fyra veckor med världens argaste Kjell. Denna suput bland suputer. Våran alfahanne med solbränt marockanst ansikte som påminner om soltorkade dadlar och med stans vassaste underbett. Jag får nog ta med sommarjobbarna ut på Kjell-safari på järnvägspuben och hamnkrogen så alla får chans att se vem de ska jobba med inom sinom tid. Och möjligheten att ta en idolbild.
Som jag pladdrar, det är dags att presentera veckans nominerade;
Den döda musen bakom kylen som lyckades förena det ack så krokiga skiftlaget till gemensamma måltider tar en given plats som veckans arbetare v.24.
Plastmaskinen var sjukskriven denna vecka pga utbrändhet men har påbörjat sin rehabilitering och kommer förmodligen spinna på under vecka 27 igen.
Glenn och Jari fann varandra nere vid remerten och sprutade ur sig bunt efter bunt efter bunt. Glenn vill påstå att han gjorde allt eftersom Jari hade ont i tummen och inte kunde banda. Tror Glenn överdriver en smula och därför nomineras de båda till veckans arbetare. Denna energiska Jari som slitit som en hund för att klockan äntligen ska klämta för fikarast. Banda eller inte, att lägga fram mellanlägg är också ett arbete. Kanske var det Glenn som skadade Jaris tumme med magnetlyften? Med flit, för att han själv ska få äran att bli veckans arbetare? Det är väldigt oklart och jag väljer att stanna där.
Undertecknad körde utplocket på kort och gjorde det med bravur. Aldrig förr har så mycket plockats ut och samordnare Kim var mer än nöjd med insatsen och drog slutsatsen att jag själv blev nominerad till veckans arbetare. Jag hade inte kört sönder något eller någon heller! Kors i taket!
Efter noggrann konsultation blir veckans arbetare v.24...............
Det blir jag. Fan vad bra jag är!!
Motivering: Med ett så högt hållande tempo i plocktrucken och ett så gediget sätt att bara vara sig själv och göra saker ingen annan förmår så är det självfallet att Herr Wetterskog får ta emot pris som veckans arbetare. När blyghet och förstånd faller bort frodas léenden och skratt.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar