Början på regnbågen

"-Kuren för förmiddagsskift. Kaffe, fuskis & respekt!"

Och så försöker vi med beach 2010 då. Det blev ingen beach -09. Ej heller -08. Dock heller -07 osv.. Minns inte när det var beach sist. Måste ha varit då när man odlat hår i armhålorna som man låg och fläktade med på Eskiln. Stolt över sin manlighet. Det är då fan många år sedan. Men igår var det alltså premiär för gym igen. Denna festlighet som jag och Oskar kör varje vår, men som aldrig leder någonstans. Vi blev båda i hyfsad form förra året, men mitt i sommaren tar Oskar semester från jobbet. Och då resonerade han som så att då skulle han ta semester från gymmet OCKSÅ. I fyra veckor. Sagt och gjort. Oskar slår av telefonen och gömmer sig i sitt hus. Han skiter fullständigt att man står ute och bankar på dörren och ringer på ringklockan. Han ber en inte ens att fara åt helvete. Han spelar död. Sedan fick han för sig att operera näsan, för att han andades dåligt. Så då fick han inte anstränga sig 2 veckor före operation och 2 veckor efteråt. Tror ni att Oskar kom tillbaka till gymmet efter det här? Nej. Men nu är det dags igen. Mot andra sidan regnbågen.

Vi var där igår. Vi började att värma upp i tio. Ja du såg rätt, 10 minuter på motionscykel som hade så hård sadel att den nästan packade ihop mina tre pungkulor med röven. Det var dock mitt minsta problem. Trampade så hårt på dem där pedalerna så att hade maskinen gått sönder hade jag lätt åkt in i närmsta vägg. Och min kondition är inte som i min ungdoms glada dagar som när man spelade fotboll i Fagersta Södra. Jag höll på att flämta ihjäl mig. Gymföreståndaren kom springandes med en tub syrgas till den utmärglade 25-åringen på motionscykeln - "uppvärmningen." 4 afrikaner tittade förundrat. Jag är nog glad att jag inte förstod vad dem sa om mig. Det var förmodligen ingenting positivt. Men lika glad för det är jag, men roligast, det hade nog dem.

Sedan körde vi massa benövningar, bra tänkte jag, ska ju gå till jobbet den här veckan. Men åh, jag förstod att det skulle göra ont också. Det är dock en sak som kom oväntat. Efter att ha setat på den förbannade motionscykel så har jag blivit så stel i bakre låren och så svullen i arslet att man föga kan få in en blyertspenna ens! Som att ringmuskeln var ihopsydd på nytt. Vad spännande det var att göra nr 2 på lunchrasten. Som att skita genom ett sugrör. Alltid ska det vara en utmaning. Men det slår dock aldrig, att sitta i mörkret, med ljus endast från månskenet genom springorna, i en bajamaja i Tyskland under en festival, på LSD. Kan vara mycket besvärligt om man samtidigt har spindelfobi. Och man kan undra, hur hittar jag röven? Har jag torkat mig? Ska jag torka mig? Är jag klar? Åh, fina mönster. Vad vackert det är ikväll. Hur vet jag att jag är klar? Man tittar på pappret men tycker mest det rör sig. Är det bajs? Eller är det mönster? Efter en halv rulle är du garanterat klar. Om du kan behålla fokus på uppgiften dvs.