"-Bring out your dead!"
Hejsan alla glada! Jag vill bara klargöra en sak, inga EMO's på min blogg, tack! Skära er i handlederna och hålla på och tramsa hjälper inte. Ryck upp dig, skaffa dig en fin frisyr och köp lite nya kläder så ska du se att det känns bättre. Min vinterdepression slutar förhoppningsvis idag. Det är ett underbart väder ute och vårtecknen bokstavligen haglar in till Fagerstaposten. Och du ska inte sitta där och tycka att det är en skittidning din dumma stockholmare, nej för vet du hur kul det är att läsa en nyhetstidning där det är 100% chans att det är någon du känner? Det är hysteriskt roligt. Och vet man inte, så ringer man en kompis. Så kan den oftast förklara för dig.
Just nu kör Fagerstaposten "vårtecken" där man får skicka in vad man har sett för vårtecken och så läggs det till på listan, så kan hela staden läsa att till exempel Sune Olsson 43, såg en kråka, 3/4, på andra sidan. (Andra sidan är ett geografiskt område i Fagersta. Ett "finare" sådant.) Jag har mycket bättre vårtecken! Skriv det här Fagerstakomposten! Herr Wetterskog 25, hobos, 26/3 utanför ICA. Eller varför inte hela A-laget i Vilhelminaparken, den 3/4? 26/3 Alla förvirrade pensionärers dag på Coop Extra? Eller hur låter Herr Wetterskog, 2/3 Jehovas Vittnen, Kolargränd? Vi har numera portkod och koden byts med jämna mellanrum. Det tråkiga är att Jehovas Vittnen utvecklat en särskild teknik för att slinka igenom våra moderniteter. Dem står och väntar utanför porten tills någon boende kommer och ska gå in, sen så slinker dem glatt in. Jag fruktar inte längre för nästa vårtecken. Den blåfläckiga Tevepejlaren. Oftast äldre hane med anteckningsblock. Lättskrämd. Fortfarande har järnröret bytt plats med paraplyet. Men det vårtecknet antecknas endast här i sådana fall och inte i Fagerstaposten.
Förra året satt jag på balkongen och rökte. En gammal dam med rullator kommer gåendes mitt i gatan på parkeringen. Och vägen upp mot 5:an och 6:an har en så pass brant lutning, ca 2%, så detta förvandlar situationen till en kritisk dödskamp, mellan en pensionär som vill hem, versus vegetation. Efter 3 decimeter stannar damen upp, och tar och sig sätter sig på sin rullator för att samla kraft för rond 3 av minst 325. Vid det här laget har det gått en kvart om min cigg är slut. Jag går in och ställer mig i vardagsrumsfönstret bakom gardinen och spejar. "-Att ingen hjälper henne.." säger jag till Joel och skrattar när jag upptäcker att det nu gått 20 minuter och den gamla damen är fortfarande ljusårs eoner bort. Det är inte bara jag som är lantis och fönsterspejare. Det är vi alla lantisar. Jag är åtminstone inte dalmas. Men som taget ur en Disneyfilm så kommer en av kvarterets kvinnor till undsättning. Jag grät och klappade händerna. "-Bravo! Brav-O!" med munnen full av popcorn. Jag tog ett screenshot som jag hoppas få signerat det här året.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar