Mormor Gunbritt ligger brunt till

Magnus Sandberg har i två års tid tillbett laktosgudarna. Han har slutat att röka och fingerpulla 14-åringar i gallerian bara för att få sin vilja igenom. Att någon ska skita på sig på jobbet.

Min "kära" mormor skickade på mig en hög blodpudding som jag vackert slevade i mig med lingonsylt framför kanal 5:s Konferansresan. Raeliska sällskapet verkar vara något för mig. Flum flum flum. Men i allafall så var det dags att rycka ut och sälja stjärt på jobbet. Något som visade sig bli mycket svårare än jag trott.

Johan Stensson, mannen som kan invadera irak med sitt trumpetande rövhål la av en gasbomb och folkmassan skingrade sig ifrån kaffeautomaten och jag svarade med ett knallskott på 94dB.

"-Nu får du allt kontrolltorka!" sa Magnus och "Krille." Då jag kände den fuktiga hinnan löpa längs kalsongkanten gjorde jag typ det. Och väl på toa small det igen från arslet, och tro på fan, det blev ett litet plums och sedan lackerade jag den vita toastolen brun. Fyra nyanser av brunt.

Ja... ett svagt bromsspår på 1,5 dec var resultatet. Fick vackert köra commado resten av skiftet och lägga mina märkeskalsonger i en genomskinlig fryspåse. Magnus snickrade snabbt ihop ett par (genomskinliga) kalsonger av plast som var för små, tyvärr. Annars hade jag använt dem.

Nu undrar ni säkert varför jag erkänner det här? Jo... ge mig en anledning att skämmas. Har mer ryggrad och mer stolthet än vad ni någonsin kommer ha. Man väljer själv vad man skäms åt och vad man tar åt sig av. Och det mina vänner är mitt visdomsord. YOU CAN'T TOUCH ME! (And you don't want to!!)

Att vara laktosintolerant är som att ständigt spela på triss. Plötsligt händer det. Nu ska jag gå över med denna fryspåse till mamma för där befinner sig boven i dramat, min mormor. Nu ska hon få tvätta.