Anything is possible

"I know you're out there. I can feel you now.
I know that you're afraid. You're afraid of us.
You're afraid of change. I don't know the future.
I didn't come here to tell you how this is going to end.
I came here, to tell you how it's going to begin."

måndag 1 mars 2010

Den man bäddar åt får man ligga med

Kära lyssnare. Jag mår psykiskt dåligt. Allt började med att mormor skulle skjutsa mig till Atlas så jag kunde hämta ut kläder. Vi skulle åka runt 13.00. 11.30 ringer hon första gången. 11.45 igen. 12.00 var hon hemma hos mig och diskade. Sedan skulle vi försöka skotta av bilen. "-Behöver du skovel?" frågade hon. "-Fan heller, går med en borste." Vi hade en varsin borste. Mormor stack in den i snön och drog till. Det var den borsten det. Sedan försökte jag. Stack in borsten i snömassorna och den försvann. Tror den kom fram i Narnia eller nåt. "-Vi skulle haft en snöskovel!" gapade mormor.

Hon åkte hem igen och jag gick upp och åt. Visst han hon ringa två gånger till på den tiden. Hårstrån började släppa taget från mitt arma huvud.. "NU ÄR DET BRÅTTOM!!! DU BÖRJAR OM EN TIMME OCH TIO MINUTER! SKYNDA SKYNDA! 7:E NYCKELN OCH SEN TILL FADER FOURAH I TORNET! LABOUL SLÅ I GONGGONGEN!! SEN BLIR DET ÄVENTYR!

Sista gången hon ringde sa hon (med gäll röst) "-Ska jag ta med ett äpple?" Då dog jag lite inombords. Och väl i bilen frågade hon om jag tyckte det skulle bli skönt att börja jobba på Adecco igen. S-U-C-K.............. Nejdå hon är snäll mormor, hon ringde ju faktiskt en gång till medans jag jobbade. Jag funderade på att svälja telefonen och skita ut den i en snödriva långt bort där mänskligheten ännu inte varit. Så kan hon få ringa bäst fan hon vill.

Gick bra att jobba idag. Så skönt att vara tillbaka! Får äntligen jobba med Christine. Och så världens skönaste pinoy, Marc. Idag hade han en vattenkammad frilla som påminner om sköningarna i videon "Yatta".
Se hur Marc Sjöström ser ut här
Fick låna snöskoveln av morfar nu. Så imorrn blir det ut och skotta bil. Grävmaskin erfodras om Westlund får säga sitt. Och det får han. Nu ska jag sova. Bara så ni vet. Skulle mormor ringa en gång till ikväll så kommer jag ta en dunk bensin, (som jag alltid har under sängen) hälla den över mig själv, fjutta på och hoppa ut igenom fönstret.


2 kommentarer:

  1. Jag förstår dig richard..Jag förstår dig verkligen...Men hon är ju våran mormor...typ :P

    SvaraRadera
  2. Mormor lämnar kraftiga avtryck nu för att vi ska minnas detta den dagen hon inte finns mer.
    Då kommer du att känna dig väldigt ensam, när ingen ringer 4 gånger per dag och inte minns varför.Tänk på det, jag tycker i allafall att det är roligt så länge det inte drabbar mig.

    //Mamma

    SvaraRadera