Anything is possible

"I know you're out there. I can feel you now.
I know that you're afraid. You're afraid of us.
You're afraid of change. I don't know the future.
I didn't come here to tell you how this is going to end.
I came here, to tell you how it's going to begin."

onsdag 17 mars 2010

Viktväktarens Veckojubileum

Jag har nu haft besöksräknare i en vecka. Lite drygt 900 visningar på en vecka. Bloggen har rullat en månad och det verkar som att den är mycket populär. Det tycker jag är mycket roligt. Såhär roligt: \o/
Så roligt att jag måste sänka nivån på bloggen en aning.

Igår innan nattskiftet bakade jag makaroner och köttbullar med sweet chili sås och ketchup. Efter en rap var jag lika hungrig igen. Som tur var väntade två matdosor på mig i kylen på jobbet. Bruna Bönor med fläsk. Möllenö! Jag kastade genast i mig en och en halv dosa, och ett äpple och en kaffe som dessert. Jag hade tvingat Christine att jobba vid packbordet brevid mig. Något hon är snäll nog att ställa upp på. Men hon har ju hund. Hon är väl van att känna rövlukt så fort hennes hund Tilda slickar henne i ansiktet. Om ni ser kopplingen jag tänker på. Jag försökte vara sjyst i början och tog en sväng med åkstaplaren och släppte på tyglarna.. SATAN! Trucken gick nog fan upp i 75km/h. Jag har tagit biogas till en ny nivå. TURBO EJECTION! Hur som helst fick Marc för sig att stå och klota vid mitt packbord och jag kände att jag höll på att lyfta av alla gaser jag hade i magen. Jag tog sats och sprang mot bordet, satte armarna mot bänken och hoppade upp och la en brakskit på Marc. Som den gangster han är drog han kniv, och blev allmänt stirrig och förvirrad. "-Jag ska...! Du vet det där.. jag pratade om igår!" "-Jaha du menar mörda mig?" "-JA!" Med kniven i handen gick han argt iväg och mumlade nåt om att "-Jävla Richard hoppade upp och pruttade mig i munnen!" WIN! Sedan blev jag förvisad in till kallagret. Där fick jag stå och packa ensam hela natten.

Det här inlägget handlar förresten om att gå upp i vikt. Vilket jag gjort. 66,5 kilo väger jag nu. Det betyder att jag gått upp 3,5 kilo den här nattveckan. Tyvärr räcker det med att jag nyser så har jag gått ner dem igen. Och som en känd sumobrottare en gång sa på sin dödsbädd. "-Man kan inte bara äta, man måste skita också!!"                                                                                

Rösta på Kolarbyn viskar..                                

1 kommentar: