Konsten att duscha på jobbet

 "-Dags att svina!"

 (Ja det är ett äkta.)

Jag begriper mig inte på hur Sune Emets alltjänst har tänkt här på jobbet. Man tog bort de s.k. "runkbåsen" som man glatt stod och runkade i medans man duschade efter jobbet. Så i ett par månader har man nu stått brevid varandra allihopa, och runkat ikapp. Utan avskärmningar.

Därför väljer jag att duscha hemma, för det känns som att någonstans vill jag ha lite privatliv. Men nu är det alltså så att vi sett nya fräscha avskärmningar som ska upp. Transparenta. Varför det? Jag förstår det lika lite som att kapellmästare Karlkvist ska åka Vasaloppet i år.

Arabvärlden gör uppror, Julian Assange är naken och FAIK klarade inte kvalet till hockeyettan... konstiga grejer händer hela tiden... =/

(Nej bilden har inget med texten att göra, hittade ett bättre kort på kusins grishuvud. Som förmodligen ligger och förmultnar någonstans på ringvägen.)

Danne 30 år tjock och svår

"-Undan grisar!"

Det var dagen D. Dagen vi inte trodde skulle komma. Dannes dag. Födelsedag. 30 jävla lortiga hundår. "-Smells like dog poo!" Polisen hade noterat lappen i sitt fikarum ang. festen och hade uppenbarligen valt att ta "Alla kommer vara där" på stort allvar.

Till det hade man bjudit in tre bussar som stod i fyrvägskorsningen vid hantverksvägen och lade pussel över hela vägen med S. i spetsen. Man stoppade Peter Griffin i 45 minuter och tog plåtarna av bilen och räckte över honom en faktura. Man valde även att stoppa honom lite senare igen, då i taxin för att göra livet så surt som möjligt för den glade festdeltagaren och arrangören till denna tillställning.

Undertecknad vaknade 17.10 och blev lite sen. Tog med mig brudarna och blev lite full. Danne fick ett riktigt fryst grishuvud i present som jag vackert la på pålen vid marshallen, så att snuten skulle förstå att här ligger det nog en halv gris begraven.

Men man kan nog säga att hälften av alla presenter Danne fick kan han ligga med. Det hade jag nästan förväntat mig. Nu kanske det är slutavlat för hans del. En pocketpussy och aldrig mer behöver han gå utanför dörren. Möjligtvis för att köpa salva till snorren.

Robyn blev skitfull och spydde i en soppskål precis innan hemgång. Ringvägssmiskaren kammade hem 10 rätt av 10 möjliga på quizet om Danne. Inte helt oväntat det heller.

Vem i raden av alla Danne Wetterskogs älskarinnor fick med sig honom hem kan man undra? I övrigt gick festen lugnt till. Och gladast, det var nog polisen. Stort tack till alla som kom och festade med oss. Ses nog igen ifall Danne fyller 40.

Och så avslutar vi med ett Danne-citat; "-I Fagersta sover fittorna aldrig, det är helt sinnessjukt."

Sambo

"-Känns denna leksak verkligen rumsren? Är det verkligen klövar eller är det kukar?"

Köpte denna barnleksak eller "klocka" på Pickaboo åt min flickvän som flyttade in hos mig idag. "-Time for sex!" ylade hon som kanske precis Buck Angel....

Man tror vid det här laget att det ska stå "Made in China" bakpå.. men det står SunToys AB, Sunne. Svenskt hantverk så säg....

Och glöm inte; "Det Pickabo inte har, är inte värt att köpa!"
(OBS. Facebookgrupp!)

Danne Wetterskogs 30-års present

Idag fyller kusin Danne 30. Han har nu runkat som vuxen och tycker att det bara blir skönare med åren. Givetvis har jag köpt kanske det bästa man kan köpa för pengar. Något att runka till för Danne...

"-Tommy Normans egenproducerade mästerverk...."

Kan inte låta bli att fundera på hur det låter när han får kuk? Vrålar han som en hel karl eller stönar han sött? Jag vet inte heller om jag ska bli kåt eller äcklad... men jag kommer se filmen. Och jag kommer nog garva lika hårt som till bajsfilmerna jag har i ägo.

(Köpt på världens bästa butik - US VIDEO.)

Ekvationsräkning med Danne W

Hade det inte varit på engelska hade jag trott att det var kusin som knåpat ihop detta... kul men sant. Ful men tajt.

Fredagskrönikan

"-Nu får du allt ta och komma på nästa hemmamatch" beordrade mannen med hammocken på ryggen. Jag fick skämmas lite då jag lovat att komma ett par gånger men inte dykt upp. Det är ju egentligen play-offen som är roligast att se, men visst. Det var ju ändå fredag och att gå på hockey är egentligen ingen dum förfest. Det är ju nästan samma sak, man sitter där och skrålar och man får max höra tio sekunder av varje låt som spelas mellan avbrotten, precis som hemma. Det var nästan så att man saknade en jumbotron där någon kunde tvinga en att titta på tramsiga Youtube-klipp mellan varven.

Det var över tio år sedan jag satte min fot på Fagerliden. I entrén hostade jag upp en hundralapp och fick tillbaka två femtiolappar, trots att inträdet gick på femtio riksdaler. Men mitt snikna hjärta kunde bara inte stoppa ned dem i plånboken. Lämnade tillbaka en femtiolapp och stegade in. Hela kroppen fylldes av eufori och nostalgikänslor. Helt plötsligt blev man grabb igen. Den bisarra lukten av leverpastej låg kvar som en fuktig hinna över arenan, precis som när man var mindre. Men det var något som inte stämde, något hade hänt.

Den kalla ishallen vittnade om en förändring, vilket kanske inte är så konstigt då det mesta förändras med tiden. Den vänstra sittplatsläktaren var borta, många sponsorer hade flytt sin kos och ståplatsläktaren var igenspikad. Nu kunde man inte springa därunder längre och leta puckar, mynt eller peta farbröder i arslet med ett sugrör som man kunde förr. Och jag vill minnas att man släckte ned hallen och dunkade på en partystänkare medans laget triumferande stegade in på isen och åkte runt runt i mittcirkeln och slog klubborna taktfullt i isen. "-Vart tog den traditionen vägen?" frågade min kompis Joel och tittade förundrat på mig. En mycket bra fråga, utan svar.

Och vart var alla Fagerstabor? Endast 142 stycken tappra själar visade dock sitt stöd denna drabbning som skedde mot Hofors. Alla som inte var där kan gott och väl köpa en extra FAIK-kasse i affären nästa gång.

Kröp upp på läktaren bakom duon Spolander/Albinsson som agerade totempålar i båset. Rädslan för att bli träffad av en puck visade sig inte vara helt obefogad men jag kände mig trygg bakom duon. Det kändes mer som att dem ville bli träffade av en puck. Rätta mig om jag har fel men är det inte det målvaktens uppgift? FAIK inledde störtskönt och jag förväntade mig en totalkross. Men något hände, man slappnade av och för ett par sekunder trodde jag att jag satt på Västanfors IP och tittade på bandy. Kom till insikt att jag faktiskt befann mig på Fagerliden, tittandes på damhockey? Nåja, man vann i allafall och kvar på läktaren satt den unga grabben och drömde sig in på planen. Inte för att jag var någon stjärna när min karriär begav sig. Inga mål, ingen assist, inga utvisningsminuter och inga förhoppningar.

Men trots kylan och träsmaken i arslet så var matchen perfekt fredagsunderhållning. Bestämde mig för att gå på nästkommande match och se FAIK ta emot Ludvika. Och nu kunde man äntligen snacka hockey. Hövding Spolander hade tvingat hela laget att käka puckar med taggtråd till frukost. Han tog upp valthornet och blåste fanfariskt, som i Fäbodjäntan, och vips så ledde man med 3-0.

Mannen med minst hår, och då syftar jag inte på Albinsson utan på Ludvikas tränare, var rosenrasande. Argare än matadoren i tjuren Ferdinand. Han svor och skrek åt motståndarlaget men tränarduon kunde inte bry sig mindre. Inte en min rörde dem. Och när man väl klappade in 8-0 bakom Ludvikas målvakt tänkte jag att nu lär dem väl vara lika glada som två hästar i en rutschkana. Men det fanns inte plats för skratt. Blodigt allvar 3x20 minuter. Ludvika förnedrades med hela 9-1. Högklassig underhållning. En totalkross lika stor som Foppas besked om att återigen lägga rören på hyllan. För 94:e gången... Nej jag litar mer på Hosni Mubarak än på Peter Forsberg, så är det bara.

Fredagen den 25:e spelar man sin första play-off hemma på Fagerliden och jag hoppas innerligt att folk vallfärdar dit och ger FAIK det stöd dem behöver!

Marcs svärfar

Pinoy har fått ett par svarta latexhandskar som han bär på jobbet.
Stolt utbrast han "-Jag har fått dem av min svärfar, Johan Hermanssons pappa!"

Vem fan är Johan Hermansson? Tulo mellan skinkorna Johan!

Mormor Gunbritt ligger brunt till

Magnus Sandberg har i två års tid tillbett laktosgudarna. Han har slutat att röka och fingerpulla 14-åringar i gallerian bara för att få sin vilja igenom. Att någon ska skita på sig på jobbet.

Min "kära" mormor skickade på mig en hög blodpudding som jag vackert slevade i mig med lingonsylt framför kanal 5:s Konferansresan. Raeliska sällskapet verkar vara något för mig. Flum flum flum. Men i allafall så var det dags att rycka ut och sälja stjärt på jobbet. Något som visade sig bli mycket svårare än jag trott.

Johan Stensson, mannen som kan invadera irak med sitt trumpetande rövhål la av en gasbomb och folkmassan skingrade sig ifrån kaffeautomaten och jag svarade med ett knallskott på 94dB.

"-Nu får du allt kontrolltorka!" sa Magnus och "Krille." Då jag kände den fuktiga hinnan löpa längs kalsongkanten gjorde jag typ det. Och väl på toa small det igen från arslet, och tro på fan, det blev ett litet plums och sedan lackerade jag den vita toastolen brun. Fyra nyanser av brunt.

Ja... ett svagt bromsspår på 1,5 dec var resultatet. Fick vackert köra commado resten av skiftet och lägga mina märkeskalsonger i en genomskinlig fryspåse. Magnus snickrade snabbt ihop ett par (genomskinliga) kalsonger av plast som var för små, tyvärr. Annars hade jag använt dem.

Nu undrar ni säkert varför jag erkänner det här? Jo... ge mig en anledning att skämmas. Har mer ryggrad och mer stolthet än vad ni någonsin kommer ha. Man väljer själv vad man skäms åt och vad man tar åt sig av. Och det mina vänner är mitt visdomsord. YOU CAN'T TOUCH ME! (And you don't want to!!)

Att vara laktosintolerant är som att ständigt spela på triss. Plötsligt händer det. Nu ska jag gå över med denna fryspåse till mamma för där befinner sig boven i dramat, min mormor. Nu ska hon få tvätta.

Yogi Tea

Köpte chaite på Coop. På flärpen finns små meddelanden som kanske inte direkt ökar deras försäljning. "Man is the best medicine for man."

...så tyckte man tidigare att det är lite gay att dricka te lär blir det knappast bättre av det meddelandet. Eller det som följde "Laughing is the same everywhere in the world." Hela världen skrattar åt oss bögiga tedrickare?

En samordnare av stål, eller?

Fyfan vilka original jag jobbar med alltså. Kom åkandes med den sista rörbunten som skulle plockas ut. 10st 6-meters feta jäklar. 145kg styck. Åmar mig som fan för min stela nacke och stela axlar eftersom jag stått i trucken och kört hela dagen. Jo det tar på kroppen mer än vad ni tror.

Nere vid port 6 står samordnar-Jimmy och ser ut att ha någon form av smärta. "-Kan du hjälpa mig!" kvider han fram och stapplar framåtlutad mot mig, med axeln ur led. Ja han såg ut som ringaren i Notre Dame faktiskt. Skuttar fram till honom, känslig som man är och frågar "-Hur gör man då?!"

"-Äh skit i det, kör in trucken istället!" får jag till svar. Jimmy skulle bara tömma containern i komprimatorn och axeln hoppade ur led när han skulle kasta i sopor som hamnade utanför! Snacka om gammal kille. 27.

Magnus Sandberg, 26 var senast sjukskriven för ryggont. Krille var sjukskriven förra veckan för att han åkt på sin 46:e hjärnskakning tack vare hockeyn. Ja eller ungefär lika många gånger som Bandit Rock spelat Dio - Rainbow In The Dark.

Dessa ungdomar... men som Mel Gibson ser jag Jimmy gå mot pallstället, B65 om vi ska vara detaljrika. Och där satte han axeln mot balken och tryckte till! Samordnar-Jimmy - Hård som stål, eller?!

Dagens bov - Milton Stensson

 "-Här finns inget att se! Men mycket att höra.."

Nu jävlar är det sylt i spenaten! Milton Stensson! Hela sex veckor gammal(!) har Milton Stensson begått sitt första brott! Den lille spjuvern har knyckt en getost i affären!? "-Ja han verkar gå i pappas fotspår" kommenterar pappa Johan Stensson stolt och sträcker på ryggen. Den stelopererade.

Mamma Linda är inte glad alls och menar på att getosten är tillbakastoppad på hyllan och inte i magen. "-Nu blir det att suga på pappas Johans tutte istället ett tag framöver" säger hon och blänger ont åt Milton.

Milton förstår inte innebörden. Milton förstår inte att han gjort fel. Mitt råd att är klippa av ungjäveln fingrarna och därmed basta. Och på jobbet, där bastar bara Marc.

Och på riktigt så hade han inga kalsonger under arbetsbyxorna idag. Det tycker jag är okej. Det som INTE är okej är att hans jävla GYLF är neddragen tamejfan hela tiden! BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄH!!

Men åter till Milton. "-FY!!!!!!!!!!!!!" Eller hur fan man nu säger till barn. Passa er för Milton Stensson första dagen när ni kommer till dagis!

Med detta skapar jag ett rykte. Sen kan Milton Stensson avgöra själv om han vill gå i pappas fotspår, eller bli en nörd. Milton Stensson, ROCK ON! Kolarbyn gillar. *Tumme upp.*

MEGA-MILTON! UN-MILTONED! DE-MILTONIZED!
Milton and Cornelia sittin' in a tree, K-I-S-S-I-N-G! *sqweak!*


Kolarbyn Viskar har förgäves sökt farfar "Spiken" om en kommentar.
Svar:_____________________________________

Panta mera - Eller ge fan i det

"-Man kan säga att det blev lite fest igår....."

"-....Alla var här...."

"....till och med nykterhetsrörelsen."

Tänkte att här kunde man ju göra ett insats för naturen om man åker och pantar allt. Och som en bonus kan man köpa godis för panten. Men nejdå. Ynka 37,50:- fick jag för automaten tog bara emot Åbro 7,3:orna. Staropramen, Zlatopramen, Heineken, TT, Xider... nej. Det tog automaten minsann inte emot!

Och varför inte? Skiten är ju köpt på bolaget? Jag fick alltså kasta över hälften. Fan vad sne jag blev! Men jag köpte godis ändå. Och nu står älskling och gör vit chokladmoussé med hallon.

Kolarbyn viskar panta mera - eller ge fan i det. (Ingen jävel vill ha ditt glas såvida man inte är alkis som jag är och köper åbro 7,3?)

Fredagskrönikan

Året var 1998, samma sommar som Marabou slutade tillverka tuggummit Toy. Våran gamla kära ungdomsgård Alfagården anordnade en trevlig sommarresa till Danmark, för dem övriga barn som inte hade råd att åka utomlands på sommarlovet. Som till Turkiet till exempel, det var lite -90 att åka till Turkiet. Under 2000-talet verkar det vara Thailand som gäller. Själv har jag inte varit varken i Turkiet eller ens Thailand. Jag är ett av dem barn som åkte till Danmark.
Det här är min berättelse.

Kerstin Bendtsen, Alfagårdens ledande pionjär hade samlat en skock försynta ungar till någon sorts form av klassresa. Boendet skulle ske i Unga Örnas lokaler i en liten pittoresk by nära havet. Två minibussar hade hyrts, Aqua hade precis lamslagit oss med sitt första album "Aquarius", och jag brakade rätt in i målbrottet, innan vi hann lämna Fagersta. Dålig tajming men man ville ju ändå åka till Danmark, bli man, och komma hem igen. Med hår på bröstet.

Kerstin varvade igång gamla Bettan och ja, där åkte vi, ett gäng uppjagade hormonstinna tonåringar som drömde om sol, bad, glass och vilda djur. Happy boys and girls, som är första spåret på Aquas skiva beskrev oss perfekt. Inget kunde ta den här sommaren ifrån oss. Inte ens regn. "-I'm a barbie girl, in a barbie world..." pep jag och hela bussen höll på att kikna av skratt. Stackars Kerstin körde nästan i diket. Men Aqua spelades om och om och om och om igen. Endast ett fåtal gånger kunde man urskilja Ace of Bases mediokra dunkande längst bak i bussen. Men då sjöng vi istället; "-Doctor Jones, Jones, calling doctor Jones..."

Väl nere i Helsingborg var det dags att kryssa på havet. Låter lyxigt men tjugo minuter går rätt fort, även fast vi hade tråkigt. Den vita minibussen svängde vid ett danskt vägskäl och vi stannade till och tog kisspaus. En av ungtupparna passade på att ta fram en ask röda Marlboro och tände en cigg. Vi kan kalla honom Dan. Med all rätt så konfronterades Dan rätt hårt och rätt fort av den ledande ordningsmakten, dvs Kerstin med befäl. Men Dan bara förklarade kaxigt "-Jag röker inte längre, jag har slutat." Vi påpekade att vi inte trodde honom, eftersom en liten cigarett hade fastnat i hans mungipa.

Dan var inte äldst av oss grabbar i bussen. Den äldsta hette Stadde, han var nästan för gammal för att få åka med. Lite speciell. Men Kerstin var den som tog alla örnar under sin vinge. Näst äldsta killen hette Töfa och han hade definitivt varit i exotiska Turkiet, men Danmark skulle minsann visa honom dess anrika naturliv och kulturarv. "-Visste du att man käkar choklad på limpmackorna i Danmark?!" utbrast han och tog upp en dosa Ettan och kramade en prilla. Det visste inte jag då. Och döm om min förvåning bäst jag satt där med mackan i halsen. Det var så gott!

Man tycker kanske att mitt bästa minne vore dem enorma glassarna, Soft ice med flödeskum, eller havet och maneterna vi kastade på varann, eller den alkoholfria ölen vi köpte inne på Spar bara för att testa gränser. Men nej. Vi skulle nämligen på vilddjurssafari. Precis lika spännande som det låter, om det inte vore för Dan. Våran grädde på Danmarks mos för att uttrycka det en smula upplyftande.

Det var som Jurassic Park. Vi åkte in genom grindarna och såg skyltar som "Må ikke fodre dyrene!" som på svenska betyder Mata inte djuren. Som tända små ljus satt vi i bussen och beskådade apor, tigrar, lejon, zebror, you name it! Och på ett ställe mitt inne i safarin fick man kliva ur bilen och klappa diverse kramgoa djur. Detta fick Dans stenhårda pojkhjärta att smälta. Vi klev ur bilen och Dan gick omkring och såg sig omkring.

Plötsligt hörs ett ljudligt skrik en bit ifrån och i vild panik ser vi Dan komma springandes mot oss med en livs levande kamel hack i hälarna. Som förmodligen bara ville leka lite. Vi andra sökte skydd i bussen men inte Dan. Gallskrikandes slet han upp bildörren på bilen bakom oss och hoppade in. I den bilen satt en tysk barnfamilj som inte visste vem dem skulle vara mest rädd för. Den skrikande svensken Dan eller den danska glada kamelen. Men mest rädd, det var nog Dan.

Fotnot: Dan heter egentligen något annat.