Anything is possible

"I know you're out there. I can feel you now.
I know that you're afraid. You're afraid of us.
You're afraid of change. I don't know the future.
I didn't come here to tell you how this is going to end.
I came here, to tell you how it's going to begin."

fredag 11 oktober 2013

Hammock Hittar Hem

Och så hände det oundvikliga. Kristian Hammock Johansson tröttnade till slut på att jobba som lagerhora. Och hockeyback. Och dörrvakt. Och så lite extrajobb på Sundbo. Eller tröttnade vafan säger jag, han har nu slitit hem sina miljoner och flyttar nu med tjejen till Linköping. En stad med talfel. Det var ju roligt. Jobba på lager, där priset är skillnaden, det var ju roligt.

Nä så jävla roligt är det faktiskt inte. Vem fan ska nu stänga av Lotta på rasterna? Vem ska tysta Carro? Vem ska se till att alla äter upp maten? Vem ska tvångskommendera Glenn till inlägget? Ska alla andra sluta äta kvarg nu när du är borta? Ja frågorna är många på Atlas Copco.

Men det allra bästa med Hammock är att han bara försvinner, utan att ysta ett pip tidigare så bara lägger han upp en bild på ett anställningspapper på instagram och skriver att sista skiftet på Atlas är gjort. På så sätt så kom han undan att bjuda oss gamla värdelösa arbetskamrater på obligatoriskt avslutningsfika. Det är så fittigt och så snyggt gjort att det är värt en applåd.

Hade det inte varit för att jag sitter med förbannade jävla linux ubuntu så jag hade trixat upp Hammocks eminenta instagrambild på våran stadsskylt "Välkommen till Fagersta - Här får du livstid" och sig själv med världens smile och tumme upp med texten "I'm Free!" Briljant!

Jävla Niklas Kursu. Det är hans fel. Ingenting kan man göra. För att installera en fil så måste man skriva 18 rader med kod. Men det fungerar ändå inte. Och nu funkar inte mitt adminlösenord heller. Jag saknar mitt windows...

Men åter till Hammock igen. Han ska nu klota runt som nån mellanchef på lagret där i Linköping då. Kanske jobba lite som ordningsvakt på helgerna. Kanske lira lite hockey i SHL och jobba på anstalt.

Nä Hammock Johansson är och förblir en legend i Fagersta, Norbergsbördig till trots. En som lyckades. En som härdade ut. Och inte fan är den mannen dyr i drift. En snutt kyckling, ett par broccolibuketter och en halv kvarg så står han sig i en hel vecka. Hans flickvän måste förmodligen jubla över alla par skor hon kan köpa för hans pengar.

Han har tamefan mindre underhudsfett än mig. Men så vann han första månaden i idietchallenge också. Priset blev en burk kosttillskott och lite vitaminer skulle jag tippa på.

Han kommer bli saknad.. han kunde få en att skratta mellan varven och det behövde en bitter jävel som jag.

Lycka till Johansson. Du vet att du kan alltid göra som Lovisa Persson och krypa tillbaka till korset när, förlåt jag menar om, drömmarna slås i kras.

Du vet vart bruket står.  So long!