Att leva och dö i Fagersta

"-Because it's true."

I helgen uppdagades det 6:e självmordet för året. Jag hade tur den här gången, det var ingen bekant till mig. Men det är lika tragiskt för det. Och det lär betyda att invånarantalet sjunkit till ca 13 994 eller nåt. Folk kastar sig framför tåg, dem hoppar från höghus och dem hänger sig. "-Den här stan drar ner oss till botten av ån" sjunger Håkan Hellström om sitt Göteborg. Han kunde lika gärna sjunga om Fagersta.

En helt vanlig sommarkväll kan man antingen åka och bada, dra till Hamnkrogen eller spela minigolf på Eskiln. Och ja... det är typ det. Jag ger mig fan på att det finns mer att göra på kåken än i den här hålan. Flertalet av invånarna väljer att ligga hemma och äta pizza framför teven, supa och/eller knarka. Och när ett nytt litet ställe öppnat i stan, så tar det oftast inte många månader innan det går omkull.

Men alla väntar med spänning på det nya köpcentret som skall stå klart 2014 om jag minns rätt. Fram tills dess får vi gott nöja oss med Hamnkrogen (som stänger för säsongen vilken dag som helst), eller lite minigolf på Eskiln, såvida det inte är tisdag för då kan man gå runt sjöhelvetet och delta i tipspromenaden. 2 jävla kilometer. "-Motionera av er fettet nu!" ropar kommunisten Stig-H medans han står på en förstärkare med mikrofon i ena handen och en piska i den andre.

Tristess, ångest och kval är gott tre ord som kan sammanfatta den här byhålan. Utan musiken och datorn skulle även jag få psykbryt. Varje dag är ständigt en kamp mellan gott och ont. Det är värdelöst att bo i Fagersta. Men jag gillar det. Jag behöver lugn och ro ibland.

Men oftast är det för lugnt och det enda man gör är att sitta framför antingen datorn, eller teven. Vi behöver sysselsättning Stig Henriksson(v)! Tack för köpcentret Stig, men det räddar tyvärr inga liv. Du får inte min röst i valet. Inte Tupolev.