Anything is possible

"I know you're out there. I can feel you now.
I know that you're afraid. You're afraid of us.
You're afraid of change. I don't know the future.
I didn't come here to tell you how this is going to end.
I came here, to tell you how it's going to begin."

söndag 2 maj 2010

10 år sedan årskurs 9

 Brommamamma. (Franky Franklin)

När jag kommer gåendes ute på gatan utanför Elina hör jag "-Ritchöööörd Wetterskooooug!" Det var såklart cp-Malin. Vem annars? Hon var sig lik. Lika hjärnskadad som förr. "-Vad skönt att träffa någon som inte heller har något att skryta med" poängterade hon. Tack Malin. Har jag inte känt mig värdelös tidigare lär jag göra det nu. Nåja, jag, Alexandra "Sannis" Carlsson, Elina och Sara Karlsson och Malin "Franky" Franklin tog en förkaka hos Elina. Fast mitt i kakan var jag tvungen att gå hem att städa undan gårdagens efterkaka. Noga som jag är. I vild förhoppning att Rent Hus-Marlene ska komma och hångla upp mig i brygga. Vi pratade gamla minnen och det roligaste vi kom på, var att förut så frågade Piia Norjamäki Kristian Christensen "-Hur mycket är klockan?" var på han svarade "-Spagetti och köttfärssås." Kristian hade mycket kottar i öronen på den tiden och Revaxör fanns inte då. Jonny Ahlkvist skulle skriva "motorbike" på svarta tavlan men skrev "Motorrajk." Också hysteriskt kul om man är Kolarbyunge.

Vi skrattade och vi var tillbaka i årskurs nio igen. Vi bestämde oss för att ljuga ikväll, "-Vi ska inte vara sämre än några andra!" Jag som gick el sa att jag var elektriker. Sannis skulle vara advokat och Elina sa som det var. "-Jag är brevbärare och det är jag stolt över för jag älskar mitt jobb." Jag tror henne. Vad gör jag? Jag packar bergborrsprodukter, har hand om ett kattskrälle och runkar i motvind. Smäller det högt? Den enda vettiga uniform jag har är väl mina sexiga underkläder? Har blivit så poppis på senaste och det är lite roligt tycker jag.

 
Advokaten & lantbrevbäraren.

"-Nu ska vi se till att du får fitta!" ropar Malin till Elina. "-VA?!" skriker jag? "-Äru lebb?" Men Elina var inte det. Nu ska vi se till att du får flytta, hade Malin sagt. Och så började vi sjunga med till Peter Andé - Mysterious girl, Spice Girls - Wannabe och Jimmy Jansson - Som sommaren. Nåja man hör det man vill höra. Vi måste förresten se till att Elina hittar någon att para sig med. Någon vettig! Elina är singel och bär uniform på jobbet. Jag tycker det räcker som presentation. Hon är brevbärare här och jag står alltid och kikar i titthålet, smygrunkandes, när hon kommer och delar ut posten här. Tyvärr slaknar man varje gång man får räkningar. Ja tänk vad Fagersta är litet... en gång skulle jag ha telefonsex men då visade det sig att det var mamma som satt i andra änden. Huuuuuh! Blev lite pinsamt när jag kom och lånade bilen nästa gång kan jag tala om.

Alexandra & Sara. Elinas syster Sara Karlsson som var stand-in för övriga som inte kom. Som enda kille på festen kan jag inte klaga.

Ute på GM så var det mest äldre och yngre folk tyckte jag. Ursäkta mig men gick jag verkligen i samma klass som farbrorn där med vit mustasch? Nej? Men trots allt bär även jag mustasch så jag lät det vara. Men vi hittade på Fabbe Vestlund, Bogge Eriksson och Dennis Laurila & Tina Virtanen. Hjärnkirurgen Franklin berättade för hela GM att hon var hjärnkirurg. Vi andra hann inte ens få en syl i vädret. Hon bara skröt och skröt och skröt och ljög! "-Hejsan!" -"Jag är kirurg!" "-Vad roligt. Jag heter Stefan" -"Jag är kirurg!" "-Hur gammal är du?" "-Jag är kirurg!" "-Du det brinner här vi måste utrymma lokalen!" "-JAG ÄR KIRURG!" Jag ramlade av stolen av syrebrist. Alldeles blå om läpparna fick jag hämta luft ur ett glas white russian. Och Malin malde på. Men vi hade SKITSKOJ! Var jättekul att träffa dessa själar igen. MEN Malin.. för allra sista jävla gången.. det heter för fan yoghurt (jåg'urt) och inte yogart!

Ensamma Fabbe behövde hjärnkirurgi.

Efter mycket om och men bestämde sig Angelica för att trosor till dagens outfit. Här ser vi lag 33s samordnare hångla upp henne på terrassen. Kärleksparet. Trams! säger jag.

Tag-team Lurila & Snicken.

Per Victory Malm har uppenbarligen hittat alla tre barer :P

3 kommentarer:

  1. Kom även på en sak till från skolan. I fyran kanske... när du och Gustav hade smeknamn på typ alla tjejer i klassen och hela klasstyrkan av tjejer börjar grina och tjuta... Vi får gå ner tjurandes till sångEva och prata. Det är bra att två killar kan få en hel klass med tjejer att grina. Minns ni detta?? // Brommamamma slash hjärnkirurg.

    SvaraRadera
  2. Ja det var då det var kaos och vi stod uppe i klassrummet där brevid matsalen och skrattade när ni kom gåendes :P

    SvaraRadera
  3. Är det bara jag som tror att sångEva var hippie i sina unga dagar? Jag tycker lätt hon var flummig (:

    SvaraRadera