Anything is possible

"I know you're out there. I can feel you now.
I know that you're afraid. You're afraid of us.
You're afraid of change. I don't know the future.
I didn't come here to tell you how this is going to end.
I came here, to tell you how it's going to begin."

onsdag 5 maj 2010

Hädanefter skiter jag ute på stålgården

Vad brutalt dåligt jag mår. Em-skift samt 4 timmars övertid igår. Kom hem klockan 02:10 tack vare en snäll Jossan och stupade i säng. Vaknar yrvaken, precis som vanligt. Inte en tillstymmelse av mat i skafferiet. Kattkräket spyr i hallen och det är precis det jag behöver för att samla ork till den här dagen. Carpe jävla diem huh? Och idag måste vi börja en timme tidigare. SUCK. Gårdagen var den jobbigaste på länge.

Tränade en timme före skiftet och hade bara en matlåda med mig så jag fick hinka kaffe för att orka med. Och så känner jag att jag måste göra nr 2. Tänkte att jag tar och går in på damernas nere vid inlägget. Ingen är ju där så det blir nog bra. Kikar efter spindlar, som jag alltid gör. Ser att det är grönt och gör det jag ska. River av lite papper för att slutföra uppgiften, då jag ser en bruksspindel löpa mellan fötterna!
(Det här har hänt en gång tidigare för övrigt.)

I vild panik flyger jag upp och slår nästan huvudet i taket, med ena handen full av skit. Hoppar och stampar ihjäl den fan med mina 45:or. Upp flyger toalettdörren och ut snubblar jag med byxorna nere vid fotknölarna, med en näve skit, fortfarande i den andra handen. Jag kommer aldrig mer att gå på toaletten på jobbet. Hädanefter skiter jag ute på stålgården.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar