Jonny Bravo 22.00

Nu tror jag att jag har återhämtat mig från våran gathering i Pennybridge city. Och jag har mer att berätta. Elofsson det lilla kåta aset hade hört sin granne fått en trevlig orgasm en kväll. Eftersom han är från Skinnskatteberg så tyckte han på fyllan att det vore en bra idé att skriva en liten lapp som han skulle lägga i hennes brevlåda. Inget klagobrev. Utan en lapp där det står något i stil med "Behöver du en hjälpande hand så kom ner till mig. Jonny Elofsson, våningen under." Men sedan sköljde ångestens kranka feghet fram och han lämnade den inte. Givetvis, som ni sett på kortet nedanför så var denne man lika packad båda kvällarna, avbrännaren. ("Med ett riktigt Percy Nilegård underbett" - Karl Lund)

Här tar den onda Oskar Säll över. Mannen som älskar att ljuga och manipulera men som har en mormor som preseterar bättre än honom på gymmet. Han lurar verkligen i Jonny Bravo att han skrev en lapp med sitt telefonnummer och bredde på med att han visst var upp och lämnade lappen. Han bevittnade det. Björkqvist hakade på. Vi andra fick veta sanningen när Jonny Bravo slog en sjua. Vad elakt! Allt var Oskars idé, vi andra spelade bara med och hyllade Bravo som en hjälte. "-Vem fan vågar lämna en lapp sådär, du har inte tänkt på att hon kanske har pojkvän?" Det hade inte Jonny Bravo. Han har inte ens tänkt på att eftersom det i alla fall var en fredag så kan det ju åtminstone röra sig om ett one night stand. Han tar för givet att tjejen bara petade i grytan för sig själv. Och innan vi ska åka hem igen så måste vi hem till Jonny Bravo för Oskar måste hämta sina grejer. Björkqvist, Kursu, jag och Oskar sätter oss i bilen, resten ska gå. "-Vi måste hinna hem före och lägga en lapp i brevlådan", utbrister Oskar ivrigt.

Knåpar sedan ivrigt ihop en lapp med tjejstil (hans vanliga) där det står; "Ikväll klockan 22", med en smiley. Det är inte långt till Jonny och Björkqvist hittar givetvis ingen vettig parkering så spänningen i bilen blir olidlig. Skulle vi hinna? Väl framme vid porten kliver Jonny och resten av klabbet in på gårdsplanen. Men Oskar hann. Och Jonny, han trodde inte det var sant. Pulsen rusade i 180 och hans brösthår började att krulla sig. Men ångesten släppte och nu sköljde en våg av kåthet och självsäkerhet fram. Jonny Bravo kröntes till MÄSTARE. Han sträckte upp armarna och gick ned i split med ett triumferande leénde. Vi andra applåderade och busvisslade, mäkta imponerade. Sen rullade vi hemåt. Skulle Jonny ta med sig en vinare och traska upp dit klockan 22.00 - prick? Eller skulle han sitta och vänta i bara underkläderna? Vi skrattade i bilen hem, alla utom Björkqvist. Han var inte nykter nog att köra. Inte jag heller. Vi brände förbi två fartkontroller på vägen hem. När vi svängde av från motorvägen började han att skaka. Av rädsla, eller av pga bakfyllan. Eller av bägge. Jag vet inte. Jag vet inte hur det gick för Jonny heller, men en sak vet jag. Jag kommer aldrig att glömma ljudet från köttets lustar, i en lägenhet, någonstans i centrala Örebro.

To be continued.......